Cloaca Maxima (latin: "den stora kloaken") är en murad
underjordisk avloppskanal i Rom, daterad till Tarquinius
Priscus regeringstid på 600-talet f.Kr.

CLOACA MAXIMA
Blond german kommer klumpig och fräck,
II
När domaren slutar förhöret,
III
Öknens samum har kvävt i ett torrt
Kantad av blå gentianas blom
En är vägen som leder bort.
IV
Salig du blir på din egen fason,
V
Folk må ta anstöt av orden,
(Hjalmar Gullberg 1898-1961 ur "Att övervinna världen" 1937)
dikt av Hjalmar Gullberg
I
Kör
ALLA vägar leda till Rom,
staden som girigt stoppar i säck
mänskligheten och kramar den tom.
Blod har från fyra väderstreck
runnit i stora kloakens
underjordiska bäck.
brun egyptier, listig och from,
ringprydd nubier, svart som bläck.
Det som var vin i främlingens gom,
flyter i stora kloakens
underjordiska Rom.
Duett
Ej herre och slav kan förlikas,
och hustrun är otrogen maken;
all sämja i gatan försvann.
De egendomslösas och rikas
föreningslänk är kloaken,
gemensam för kvinna och man.
skall tjuven slås blodig i baken
och vakten ha middagsmål.
För alla är avloppsröret
dock lika, den stora kloaken
vår medborgarandas symbol.
Kvartett
Många vägar leda till Rom,
leda till svält eller rikedom.
sandmoln en libysk slavtransport.
slingrar sig alpernas stig mot Rom
Stora kloaken, direkt och kort.
Solo
Facklor i krig få ängsligt sken;
hästar ha uppvirvlat damm med skon.
Lägger du örat mot torgets sten,
där det marscherat en stolt legion,
hör du blott stora kloakens
eviga orgelton.
tror på den korsfäste nazarén,
knäböjer inför Astartes tron,
följer en ny filosof från Athen
Här är blott stora kloaken
allmängiltig och en.
Kör
Tömda stå gästabudsborden,
och lampan har släckts i vårt tak.
Gäster från södern och norden,
sjung om vår stora kloak!
men sången är riktig i sak.
Allas vår väg under jorden,
heliga stora kloak !