I en senare dikt, ”Till en näktergal i Malmö”;
Så sjöng du, när jag föddes i din månad,
för en förtvivlad kvinna som blev mor,

Hjalmar Gullberg föddes 30 maj1898 och växte upp som fosterbarn i en arbetarfamilj
i Malmö men fick tidigt också kontakt med sina biologiska föräldrar, som nu var gifta.
Fadern var direktör och det gjorde det ekonomiskt möjligt för Hjalmar Gullberg att ta
studenten 1917. Hans konstnärliga begåvning låg troligen på moderns sida. I en dikt om
hans mormors far, den småländske bonden Johan Magnusson som också byggde orglar.
23 orglar i Växjö stift står det:

”Av hans orgelverk finns några i behåll
efter hundra år. Ett spelar i mig”.

Hjalmar Gullberg studerade i Lund och tog en licentiatexamen i litteraturhistoria men
blev framför allt en viktig medarbetare i tidningen Lundagård och som författare av
texter till Lundaspexen. Han skrev också texter till flera Malmö revyer.
Hjalmar Gullberg var också en skicklig översättare: klassiska grekiska dramer av
Sofokles, Euripides och Aristofanes men också från franska och spanska.
1945 fick Gabriella Mistral nobelpriset i litteratur, mycket tack vare Gullbergs
översättning av hennes dikter.

Under en lång period var han chef för Radioteatern 1936-1950. Han var också
rådgivare åt Dramatiska teatern. Han gav ut 10 diktsamlingar. Här är de 7 första:

I en främmande stad 1927
Sonat 1929
Andliga övningar 1932
Kärlek i tjugonde seklet 1933
Ensamstående bildad herre 1935
Att övervinna världen 1937
Femkornbröd och två fiskar 1942

Här finner vi den Gullberg de flesta diktläsare känner igen:
blandningen av högt och lågt, andligt och materiellt, bibelspråk och vardagsspråk
och formellt språk. Det religiösa inslaget är betydande. Några recensenter
reagerade negativt och kallade det blasfemi. Så här skriver Gullberg i sin 8:e
diktsamling ”Dödsmask och lustgård”:

Jag trodde på en gud, men han fick aldrig veta det,
Han fick aldrig veta att jag trodde på honom
och att jag inte visste han var död
. Vad som är äkta eller inte må läsaren avgöra.

Mellan Gud och NN,
här nedan kallad poeten,
har följande överenskommelse ingåtts denna dag.
Sin gärning utför poeten som ombud för evigheten.
Guds vilja, ej klåpares regler, skall vara hans enda lag.

Några andra exempel på Gullberg före 50-talet

Undertecknads barnatro
har försvunnit från sitt bo
utan mössa, rock och sko.
Här i hopp att det blir känt
vart han sig i världen vänt
gives hans signalement:
Rösten som en fågeldrill,
ögon blå med blank pupill,
blicken hör ej jorden till.
Den som innan ägarn dör
den försvunne återför
lovas hederlig dusör.

Tips för en diktare:

En bekant gammal psalmvers som alla känner till
eller texten till en schlager som alla känner till
- se där någonting att lära av
när det gäller att göra sig förstådd med poesi.

En strof ur ”Kärleksroman”:

Vi böjer inte knä för någon präst.
Vi avger inga trohetslöften just.
Så lyder eden på vår bröllopsfest:
Jag älskar dig så länge jag har lust.
Dikten slutar förstås i ensamhet och saknad.

Några tonsättningar av Gullbergs dikter:

”Den heliga natten” : Hilding Rosenberg
”Förklädd gud” : Lars Erik Larsson
”Kyssande vind” : flera
”Den tänkande lantbrevbäraren” : Gunnar Turesson

Gullbergs 3 sista samlingar är annorlunda, inte enbart beroende
på 40-talisternas intåg med en friare versteknik,
Han tyckte sig själv ha nått vägs ände som diktare.
Det dröjde 10 år till nästa diktsamling.
”Dödsmask och lustgård” 1952
”Terziner i okonstens tid” 1958
”Ögon, läppar” 1959

De sista åren var svåra år. Under en lång period låg han delvis
förlamad på sjukhus utan att kunna tala.
Där skrev han sin sista diktsamling ”Ögon, läppar” :
"Ord ur en mun som inte själv kan tala."
Han kunde så småningom återvända till
"henne jag slutligen dröjde hos"
i det vita huset, men hittades drunknad 19 juli 1961.

Vid sidan av Gustaf Fröding, Nils Ferlin och Karin Boye
är han nog den mest läste av våra svenska diktare.

Harald Thörn